Det sticker i näsan av hårsprej. Marken vibrerar. Våffeltängerna trängs i uttagen. Dansare från hela världen samlas i en cafeteria. European Championships Disco & Performing arts 2023, WDSF, gick av stapeln i helgen i Stockholm. Dansarna håller sig nära sina team, peppar varandra mellan och under sina framträdanden. Kretsen i den här sporten är liten, publiken likaså men den är närvarande och omhändertagande. De tävlande har kämpat ett år, en uppväxt, ett liv för att komma hit.

Resan till EM

Isolde Lenneer hade vardagsrumsgolvet som scen när hon var liten och älskade det. Sedan tog det inte lång tid innan hon började tävla. I år har hon vunnit sitt första, andra och tredje junior-SM guld i solo disco, solo slow och med sin partner Vera Fredriksson i slow duo. Hon är 13 år och yngst i sin trupp när hon kliver ut på golvet men inför EM-starten i helgen var hon inte nervös.

– Just nu känner jag mig lugn och ser bara fram emot att få dansa. Men det är såklart att nerverna kommer att komma, säger Isolde.

Träningen

Att träna mellan fem till sex dagar i veckan, en och en halv till tre timmar per pass, kan låta extremt. Detta är Isoldes vardag.

– Jag älskar våra träningar. Att få dansa och vara med vänner är det bästa jag vet, säger Isolde.

Det intensiva träningsschemat lämnar inte mycket tid för annat än skolan och dansen men det är så Isolde vill ha det.

– Vi låter henne göra exakt det hon vill. Hon dansar varje dag och hon älskar det. På fredagarna hänger hon med sina kompisar precis som andra barn men dessa tjejer hänger i dansstudion, berättar Isoldes mamma Sofie.

En elitsatsning utan stöd

Isolde tävlar som solodansare men också i duo med kusinen Vera Fredriksson. De kommer båda från Tidaholm, en ort där man skulle kunna tro att en EM-satsning likt deras skulle vara välkänd men så är det inte.

– Dessa tjejer vinner medaljer och tränar hårt för att nå den elitnivå som dem är på men i den lokala tidningen kan de som bäst vänta sig en notis. Hockey-och fotbollsprestationer syns däremot ofta på framsidan, berättar Sofia, Isoldes mamma.

Föräldrarna och teamet blir desto viktigare i en sport där varken arenor fylls eller prispengar finns. Livet som dansare utan dessa fenomen betyder andra mål.

– Att få dansa betyder just nu allt och såklart hade det varit kul att få komma till VM men det är inte det viktigaste, berättar Isolde.

Karriären inom discodansen är inte lång. I vuxen katergorin under EM är det unga dansare som kliver ut på golvet. Den äldsta ålderskategorin är mellan 18 och 30 år.

En stund under EM

Isolde och Vera går ut på golvet, under en kort stund stannar dem upp och fångar varandras blickar. Varenda sekund räknas. Tempot är högt, leendena stora, kläderna glittrar och under 60 sekunder ger dem allt. Vera behöver efter uppträdandet gå av från golvet. Teamet samlas runt henne när hon lägger sig ner. Men vilan varar inte länge. Hon reser sig bestämt upp och ställer sig troget bredvid sin partner en sista gång. Tillsammans säkrar dem en fjärde plats i EM och går hem med varsin medalj.

– Vi hade inga förväntningar i och med att det är vårt första EM men vi hade så kul och vi är så stolta över prestationen, säger en glad Isolde efter gårdagens tävling.