Vuxna människor dricker festis och väntar på sin tur att stickas i armen. En man kastar en blick mot skåpet med gåvor – blir det en skraplott eller en pocketbok?

Blodbussen står parkerad utanför Åva gymnasium: ett försök till att locka unga blodgivare.

Antalet unga blodgivare i Stockholm 2022 har halverats sedan 2013, enligt statistik från Swedish Blood Alliance (SweBA).

Vendela Bodin, 18, har denna eftermiddag bokat tid för blodgivning. Det är hennes andra gång. Hon fyller i en hälsodeklaration, för att sedan slå sig ner på britsen. Nålen är inget som skrämmer henne.

– Jag tycker det är spännande att se hur det fungerar och jag är nyfiken av mig, säger hon.

Få unga givare

Statistik från 2021 visar att sju procent av Sveriges blodgivare är i åldersspannet 18 till 24 år. Samtidigt som majoriteten av givarna, 59 procent, är 45 år och äldre.

Den nationella statistiken för 2022 väntas i maj.

– Det finns inget tråkigare än en tom blodbuss, säger Josefine Sonestedt.

Josefine Sonestedt, 25, jobbar som sjuksköterska på en av Stockholms blodbussar och uppskattar att få hjälpa andra att hjälpa.

Hon delar uppfattningen om att unga inte ger blod i samma utsträckning som resten av befolkningen.

– Det är kanske inte det första man gör på sin 18-årsdag, säger hon.

Sex, tatueringar och resor

Men Vendela Bodin registrerade sig som blodgivare strax efter sin 18-årsdag. Något hon upplever sig vara ganska ensam om.

– Många unga vet nog inte att möjligheten finns och det är lätt att tänka “Jag orkar inte”, säger hon.

Men hon tror att det finns fler anledningar till att antalet unga blodgivare är få.

–​​ Man byter kanske sexpartner oftare och reser mer. Sen är det ju många som inte får ge blod eftersom det finns vissa krav att uppfylla.

Sjuksköterskan Josefine Sonestedt håller med. Hon nämner tatueringar, piercingar, resor och byte av sexpartners som möjliga orsaker.

– Det passar liksom inte riktigt i livet för alla när man är ung.

För att få ge blod måste man vänta sex månader efter att man piercat- eller tatuerat sig. Har man haft sex med en ny partner gäller tre månaders karens och en man som haft samkönat sex måste vänta det dubbla. Reglerna kommer från Socialstyrelsen.

Eftertraktade på blod-marknaden

Josefine Sonestedt berättar även att det är många unga kvinnor som har för lågt blodvärde för att få bli blodgivare. Statistiken från 2021 visar att 23 procent av alla kvinnor i åldern 18-24 år inte kunde kallas till blodgivning på grund av sina blodvärden.

– Därför behövs unga män desto mer! säger hon.

Motsvarande siffra för män i samma ålder är fem procent. Josefine Sonestedt understryker att unga givare överlag är extra eftertraktade.

– Unga har livet framför sig och därmed en lång blodgivar-karriär framför sig, säger hon.

Josefine tror även att det handlar om att nå ut till unga. Något de jobbar aktivt med genom åtgärder som att stå på arbetsplatser och skolor.

– Vi vill finnas där de unga finns, säger hon.

Blod-beredskap

Även det nationella genomsnittet för antal blodgivare som donerat blod minst en gång per år har sjunkit, visar 2021 års siffror.

Det finns vissa svårigheter med att dra slutsatser om det, eftersom att regelverk kring blodgivning förändrats och antalet blodtransfusioner har minskat. Och ovanpå det en pandemi.

I veckan konstaterade regeringen att fler blodgivare behövs. Som åtgärd får Socialstyrelsen två miljoner kronor för att bedriva en informationskampanj.

I ett pressmeddelande understryker sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson och minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin vikten av fler blodgivare ur ett beredskapsperspektiv och vid händelser med många skadade.

”Kan vara livsavgörande”

Klockan är fyra på eftermiddagen och hittills har det kommit 50 besökare, varav tio har varit under 25 år.

– Det är väldigt bra! säger Josefine Sonestedt.

Och nästa gång blodbussen besöker Åva gymnasium kan det bli fler. Vendela Bodin har med sina vänner Alice Kristfeldt, 18, och Emelie Martinsson,19, som inte är blodgivare sedan tidigare.

De får i stället registrera sig som nya blodgivare. Det innebär att man svarar på frågor, mäter sitt blodvärde och testar blodet för blodsmitta. När proverna analyserats får man veta om man är godkänd som blodgivare eller inte.

Vendela Bodin lämnar blodbussen fyra och en halv deciliter fattigare, och hoppas att fler vill göra samma sak.

– Våga testa! Det är inte så farligt! Det är ett enkelt sätt att hjälpa många och det kan vara livsavgörande.