Turbulent tid för podcasts

Nyligen släppte podcast-producenten och distrubitören Acast sin delårsrapport för årets första kvartal. Företaget ökar sin omsättning men anser att den europeiska annonsmarknaden har svalnat under årets början. Annonser är företagets största inkomstkälla och efter delårsrapporten backade aktien med sju procent.

Foto: JESSICA GOW / SCANPIX

Acasts brittiske vd Ross Adams bjöd in till den digitala presentationen när det svenska börsbolaget skulle redovisa hur årets tre första månader gått. Ross påpekade att nettoomsättning ökat med 51% jämfört med samma period 2021 och är nu cirka 298 miljoner kronor. Men även om omsättningen har ökat så har förlusten blivit större jämfört med samma period förra året. Förlusten uppgår under årets första kvartal till cirka 73 miljoner kronor. I fjol uppgick den summan till cirka 49 miljoner kronor.

Acast börsnoterades i juni 2021 och utvecklingen för aktien har inte varit positiv. Vid börsintroduktionen noterades aktien till 38 kronor för att vid stängningen idag kosta 14,43 kronor. (25 maj). En minskning med cirka 61%. Men varför finns det en skepsis mot företaget som ökat sin omsättning och som i delårsrapporten berättar att antalet lyssnare på plattformens poddar ökat till cirka 1,3 miljarder lyssnare? En ökning med drygt 400 miljoner lyssnare jämfört med samma period 2021. Svaret kan finnas i det som Ross Adams själv nämnde vid presentationen, att årets första månader präglats av stigande inflation och räntehöjningar som har drabbat Acasts annonsförsäljning i Europa. För det är just på den europeiska marknaden som Acast sett dessa tendenser.

Poddar blir populärare i Sverige. Mediebarometern som varje år undersöker den svenska befolkningens medievanor kunde 2019 visa att 29% av befolkningen i åldern till 15-24 år varje dag lyssnade på en podcast eller radio i efterhand. Den siffran var 2021 36%. En markant ökning.

Idag finns det flera distributörer som konkurrerar om poddlyssnarna. Acast, Bauer Media, Spotify och PodMe är några. PodMe är en plattform och leverantör av podcasts som låser in sina podcasts bakom betalvägg. Betalväggen innebär att man för en månadskostnad får tillgång till hela deras programkatalog.

Frågan är vilken väg som är rätt att gå i en mer turbulent tid. Jonas Andersson Schwarz är forskare och lärare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns Universitet och han tror att vi är inne i en ny period för unga mediatech-bolag.

— Det är först nu frågan blivit kännbar. Under flera år har annonsmarknaden bara gått uppåt. Det rimliga är att det nu finns minskade utsikter för tillväxt. Expanderingen sker inte på samma sätt som tidigare.

Jonas Andersson Schwarz. Foto: Södertörns Högskola

När tidningsbranschen drabbades av annonsbortfall började flera tidningar använda sig av betalväggar som finansiering. Jonas Andersson Schwarz ser inga direkta faror om poddbolag skulle välja samma väg.

— Ingen direkt fara. Problemet blir tillgängligheten och att människor inte kan referera till samma saker men då poddar är mer underhållning än exempelvis tidningar kanske inte samhällsdebatten skulle påverkas lika mycket.

Acast berättade i samband med delårsrapporten att flera nya poddshower startats under årets första kvartal men med färre annonser skulle intresset kunna svalna. Jonas Andersson Schwarz vet inte om utbudet kommer minska och säger att det redan nu finns en ”winner-takes it all”-marknad i poddvärlden.

— Det är inte många som blir Alex och Sigge. Några få får in mycket pengar men sen klingar det av ganska snabbt. Det är förhållandevis blyga intäktssiffror för de allra flesta.

Han tror ändå att om man har en tydlig inriktning med sin podd så kan det gå vägen även i en turbulent tid.

— Om man gör något med kvalité så har man goda chanser att nå den publik man vill, även om den kanske inte blir jättestor.

Ämnen i artikeln
Andra läser just nu
Mer från: Ekonomi
Mer från Läget