De stigande matpriserna har inte gått obemärkta förbi. Den dyrare maten märks av både i medias rapportering och i mataffärerna. Medan maten som slängs i sopporna verkar hamna i skymundan. Likaså summorna. En genomsnittlig svensk familj kastar nämligen mat för flera tusen om året.
Nu hamnar mellan 3 000 och 6 000 kronor direkt i soporna eller vasken i svenska hushåll. Matsvinnet är en av våra värsta klimatbovar och okunskap kan liknas med en av våra värsta “matbovar”. Ofta är det just ren okunskap som gör att maten hamnar i soporna.
Nästan hälften av svenskarna vet inte skillnaden på bäst före-datum och sista förbrukningsdag. Något som orsakar att mycket mat slängs i onödan.
Bäst före är en rekommendation, medan sista förbrukningsdag är ett datum man inte ska gå över.
Säger Åsa Sandberg, Sverigeschef på foodtech-bolaget Too good to go till TT.
Ökad kunskap om hur man avgör om maten är säker att äta skulle bidra till minskat matsvinn, säger 22 procent av svenskarna enligt en undersökning som genomförts av Too good to go.
Too good to go arbetar mot matsvinn och samarbetar med andra aktörer kring olika initiativ i flera länder. Det danskgrundade företaget lanserades i Sverige år 2020. Under det året låg bolagets fokus på att “bygga upp organisationen samt påbörja sin etablering på marknaden”, skriver företaget i sin årsredovisning för 2020. Två år senare lanserar de nu tillsammans med flera livsmedelsproducenter en ny märkning.
Den nya märkningen ska motverka att mat slängs i onödan. Det handlar om att du ska lita på dina sinnen istället för att enbart gå på datumet. Som konsumenter uppmanas vi att titta, lukta och smaka på maten innan vi slänger den.
– Om det är synligt dåligt smakar jag inte. Jag luktar först och om det är lugnt, smakar jag, säger Åsa Sandberg till TT.
Till följd av minskat matsvinn skulle våra utsläpp av växthusgaser minska enligt FN:s miljöprogram Unep. Minskat matsvinn skulle också leda till ökad tillgänglighet av mat. De stigande livsmedelspriserna är en annan anledning att sluta slänga mat i onödan, menar Åsa Sandberg.
Jag tror att matpriserna kommer att bli ytterligare ett incitament. Ska du slänga något du köpt bara för att du inte vågar lukta på det?
Säger hon till TT.
För Too good to go och andra bolag vars modell bygger på att rädda mat såsom konkurrenten Karma och det svenska e-handelsbolaget Matsmart spelar de stigande matpriserna även en annan roll. Det är ekonomiskt gynnsamt.
Too good to go arbetar utöver den nya märkningen mot matsvinn genom sin app som låter konsumenter köpa mat som annars skulle ha slängts till ett reducerat pris. Karma har en liknande matsvinns-app som bygger på samma idé där överskottsmat räddas från restauranger, butiker och kaféer. Matsmart säljer till ett billigare pris skafferivaror som riskeras att slängas från stora matvarumärken på grund av till exempel överskottsproduktion.
Så maten som riskeras att slängas i sopporna står alltså tydligt i fokus för maträddarbolagen. Likaså de summor som matsvinnet utgör. Upp till 40 procent av alla livsmedelsråvaror som produceras slängs eller betraktas på annat sätt som svinn. En effekt som märks av allt mer i samband med de stigande matpriserna.
Blir maten dyrare blir också svinnet dyrare.
Säger Åsa Sandberg till Dagens Industri.
