Dansstilen vogue föddes i New Yorks hbtq-kultur under 70-talet. Vogue inspirerades av modeller som poserade i olika tidningar precis som i modetidningen Vogue. Poser där modeller skulle utrycka det feminina eller det ståtliga och mäktiga blev sedan till dans. Inom vogue spelar uttrycket, attityd och personlighet större roll än teknik.
Ju mer en djupdyker i fakta och historia om vogue desto tydligare blir det att voguing skapades för och av de som inte varit lika inkluderade i samhället.
Marvil Iglesias är danslärare i bland annat voguing.
– Den började som en kultur för och av de svarta och latinx hbtq+ personer i Harlem och nu är uttrycket globalt. Även om den blir snabbt kommersialiserat så finns Ballroom och voguing mest och framförallt inom hbtq+ rörelsen som är lika viktigt idag som den var då.
Efter dansföreställningen på Dansens Hus vid namn Bitch Please tågar publiken ut till väntrummet utanför scenen. De flesta ställer sig mot väggen och iakttar dansytan framför dem.
Mot ena väggen står en DJ och Marvil Iglesias med en mikrofon i handen och uppmanar folk att börja dansa.
Fukten och värmen intensifieras, rummet lyser neonrosa.
Alexandra Esser, 52 är en av de som stiger fram på dansgolvet. Om hon sträcker ut båda armarna nuddar hon hon nästan båda väggarna i rummet. Istället formar hon de långsamt till olika rörelser. Hon arbetar sig ner mot marken, formar armar och ben i symmetriska former. Hon faller kontrollerat ner på marken för att forma hela överkroppen till en båge. Med blicken fäst på det glittriga DJ-båset stannar hon kvar i den posen en stund.
Två veckor senare möts vi i Hornstull. Alexandra rullar fram på sin longboard och vi åker ner direkt till tunnelbaneperrongen. Där visar hon hur man gör en dip och berättar om hennes resa till att börja dansa vogue.
– Jag såg P*fect, Sveriges första vogue kompani på mitten av 2010. De var amazing. Då visste jag att ”wow I love vogue”. Senare var jag på en house-klubb och såg Fredrik Quiñones, han är ju sjukt proffsig voguare och dansare överhuvudtaget och han gjorde en åtta med sitt långa hår. Det var första gången jag kände att jag skulle kunna dansa vogue för det var någon jag kunde identifiera mig med, det var inte så här, ”femmig” kvinna för jag är inte riktigt så.
– När jag skulle kolla houseklasser ett halvår efter så var det med Marvil Iglesias. Han hade också gratis "prova på"-klasser i vogue och så provade jag. Jag kände att jag kunde hänga med. Då var det ”I can do this”. För jag trodde inte det, jag är äldre och jag har inte offentligt bejakat min feminina grej.
När hon får frågan om vad hon känner i kroppen när hon dansar vogue tar hon ett djupt andetag och blundar en stund. Det är nästan som om hon mitt i eftermiddagsruset hittar ett inre lugn och reflekterar en stund om hur dansen påverkat henne.
– Det är självkänsla. Det är verkligen att ta tillbaka den förlorade självkänslan. Det är lycka och det är makt. Makt, självkänsla och sexuell självkänsla. Sen är det ju det vanliga i dansen som kreativitet, lust och flow liksom. Men just voguen har att göra med självkänslan. Det är det som den har att ge till allt, inte bara till dansen utan hela rubbet. Att liksom kunna få vara i den här kroppen, att ta tillbaka sin feminina kropp. För alla har mer eller mindre varit utsatta för någon sorts övergrepp vilket gör saker med hållningen och allt det där.
- Alla vogue-låtar är så aggressiva och det är så skönt. Det är som feminin aggression, säger Alexandra och morrar nästan till när hon avslutar sin mening.
Det går att ta lektioner i Vogue. Nu anordnas även Vouge Balls, tävlingar i till exempel Stockholm. Där kan en tävla i olika kategorier som runway, face och vogue performance. De har tre till fem underkategorier.
Man tävlar om den som tolkat temat för tävlingen bäst, den som är mest kreativ med utstyrsel och smink samt den som är mest kreativ med dansen.
Trots att det görs vogue-föreställningar och det hålls olika lektioner så är vogue en dans där frihet och improvisation gör dansen till vad den är. Dokumentärer berättar och visar att olika människor får ta upp lika mycket plats hur de än ser ut och vilken bakgrund de än kommer ifrån på de små utrymmen tävlingen bjuder på.
Det brukar vara en jury med professionella vogue-dansare som utser en vinnare under en vogue ball.
Ibland kan tävlingarna eller festerna låta två dansare tävla på utrymmen lika stora som en mindre hiss. Väntrummet på Dansens Hus påminner om en sådan hiss.
Rummet har nu fyllts med mer människor. Det har formats en liten gång i rummet där man kan dansa. Någon skriker i örat på en annan att den måste hem. Några ställer sig lite utanför i den tomma entrén för att kyla ner sig. Musiken ekar ut till entrén.
– Feel the runway, punish the runway, destroy the runway, upprepar Marvil Iglesias i mikrofonen.
Ännu en person tar sig ut från folkmassan för att visa upp sina olika dansrörelser, som avslutas med en dip.
