Både unga och vuxna använder mobilen många timmar om dagen. Men skärmberoende som diagnos finns inte. Däremot anses för mycket nöjesskärmtid, det vill säga skärmtid som inte är arbete eller studier, enligt Världshälsoorganisationen WHO vara en riskfaktor för både fysisk och psykisk ohälsa. Men hittills är forskningen om hur skärmanvändande påverkar hälsan relativt begränsad.

En av dem som driver forskningen om ungas skärmvanor och datorspelande kopplat till psykisk ohälsa är Anders Nilsson vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Han säger att en diagnos för skärmberoende fortfarande är långt fram i tiden och att skärmtid kan vara skadligt på många andra sätt än just i ett beroende.

– Man pratar ibland om direkta och indirekta negativa effekter av skärmanvändning. De direkta effekterna är om man påverkas negativt av själva innehållet. Indirekta effekter kan vara att man prioriterar skärmanvändandet så att det går ut över annat, exempelvis fysisk aktivitet, säger Anders Nilsson till Läget.

Han berättar att passivt skrollande på sociala medier har visat sig ha negativa psykiska konsekvenser. Om personer som från en början har en problematik kan den förvärras av mycket skärmtid.

– Om det är för nöje är det inget stort problem. Men vissa skrollar för att fly negativa känslor.

Anders Nilsson berättar att unga kan vara särskilt känsliga för skärmarna.

– Man kan ha svårt att gå och lägga sig, göra läxor och skolarbete när man blir avbruten av notiser.

I statens medieårsrapport ”Ungar och medier 2021” redogörs det för hur många unga i procent som spenderar minst tre timmar om dagen på internet.

Däremot finns det mycket visar på att det i första hand inte är de totala nedlagda minutrarna framför skärmen som har störst betydelse för vårt mående. Troligen så finns det andra faktorer som är viktigare när det kommer till hur surfande, sociala medier och spel påverkar människan. Vem vi är och vad vi gör framför skärmen kan ha större inverkan än något annat. Personer som från en början har en problematik så kan den förvärras av mycket skärmtid.

– Unga som exempelvis har diagnoser med koncentrationssvårigheter kan få det svårare att avsluta eller strukturera upp sitt användande, säger Anders Nilsson.

Trots att det inte finns någon forskning som pekar på datorspelande som negativt för psyket så klassas datorspelsberoende som en beroendediagnos av WHO. Anders Nilsson har genomfört flera beteendestudier kring dotorspelande. Han menar att man inte får glömma att datorspelande kan ha positiva effekter på hälsan. Om inte annat är det bättre än andra typer av beroende unga kan ägna sig åt.

– Det finns såklart risk som med allt beroende att det går ut över andra saker som är viktiga i livet, tillägger han sedan.

Unga rör sig allt mindre

Ylva Trolle Lagerros är läkare på Överviktscentrum i Stockholm där hon forskar om levnadsvanors påverkan på hälsa vid institutionen för medicin på Karolinska Institutet. Hon genomförde en studie för att ta reda på om det fanns ett samband mellan mindre fysisk aktivitet och skärmtid. Hon och hennes medarbetare genomförde en mindre studie på 121 barn i mellan- och högstadiet. Det som skiljer studien från andra är att skärmtiden har mätts i objektiva mitt och inte var självskattningar.

Resultatet visade att de inte alls kunde se någon koppling mellan fysisk aktivitet och skärmtid. Den fysiska aktiviteten konkurrerade inte ut skärmtiden. Det är viktigt att poängtera att studien är liten och det krävs fler studier för att säkert verifiera resultatet.

Sociala medier istället för fysisk aktivitet

Mats Hallgren utförde en annan studie där han bland andra forskare följde flera tusen tonåringar i fem års tid. Där såg man att den fysiska aktiviteten sjönk och den psykiska ohälsan steg. Det genomfördes även en uppföljande studie där deltagarna ombeddes att byta ut en timmes sociala medier mot fysisk aktivitet. Där kunde forskarna se ett samband mellan träningen och förbättrad mental hälsa. Däremot gick det inte att finna samma resultat när man bytte ut datorspelande mot träning. Mats Hallgren menar att det behövs fler studier för att se vad som händer i unga människors hjärnor vid olika sorters skärmanvändning.

Finns det något positivt?

Självklart finns det även positiva effekter av våra skärmar.

– Folk som har svårt med sociala sammanhang kan träffa folk på nätet till exempel, säger Anders Nilsson.

För alla som har svårt att träffa kompisar i skolan eller vill hitta andra med samma intressen har internet och mobilerna öppnat nya dörrar. Anders Nilsson tycker att vi även borde lära oss att använda skärmarna på ett positivt sätt och att vi inte ska glömma allt det nätverk vi nu har tillgång till.