Samtyckeslagen trädde i kraft den 1 juli 2018, alltså för snart fyra år sen. Egentligen är det inte en ny lag, utan en revidering av den gamla sexualbrottslagstiftningen. Lagen kallas för samtyckeslagen eftersom den innebär att en person måste kunna bevisa att samtycke funnits under en sexuell akt, det vill säga att den andra personen deltagit frivilligt. En person som inte vill ha sex behöver därför inte uttryckligen säga nej, utan det är varje individs ansvar att ta reda på att partnern deltar frivilligt. Om inga tecken finns på att ens sexpartner samtycker ska man dra slutsatsen att personen inte vill ha sex, och om man då fortsätter försöka ha sex är det våldtäkt.

Den tidigare lagstiftningen

Innan den 1 juli 2018 kunde ett brott inte rubriceras som våldtäkt om inte gärningsmannen använt sig av våld, hot eller utnyttjat offrets särskilt utsatta situation. Det fanns alltså inget krav på att kunna bevisa att samtycke funnits, vilket finns i dagens lagstiftning. Den gamla lagen gäller fortfarande för brott som ägt rum innan den 1 juli 2018, även om de anmäls idag.

Hur vet man om någon samtycker?

Grunden är att alla parter ska delta frivilligt. I brottsbalken finns dock inget som specificerar vad som bedöms som frivilligt. För att det ska klassas som samtycke krävs inte att ens partner säger ja till sex. I lagen står det att ”bedömningen av om ett deltagande är frivilligt eller inte ska det särskilt beaktas om frivillighet har kommit till uttryck genom ord eller handling eller på annat sätt”. Ett explicit ”ja” är alltså ett tecken på frivillighet, men också handlingar som visar på att en person vill ha sex. Det märks ofta genom kroppsspråk eller andra signaler.

Är man osäker på ifall den andra personen vill ha sex, till exempel om personen är passiv, ska man alltid stoppa och fråga. Om personen inte svarar med ett rungande och övertygande ja ska man sluta med sina sexuella närmanden.

Ibland kan sex aldrig vara frivilligt

I vissa situationer spelar det ingen roll om en person säger ja eller på andra sätt visar att den vill ha sex. Det är olagligt ändå. Exempel på sådana situationer är om man blivit hotad eller misshandlad till att samtycka, eller någon är väldigt full, hög eller på annat sätt inte vid sina sinnens fulla bruk. Det är också olagligt att ha sex med någon som sover eller att missbruka att en person man har sex med står i beroendeställning till en själv.

Personer över 15 år får inte heller ha sex med någon under 15 år, eftersom det klassas som våldtäkt mot barn.

Du har alltid rätt att ändra dig

Ibland kan man känna att man vill ha sex, men under aktens gång ändra sig. Personen eller personerna du har eller ska ha sex med är då skyldiga att avbryta. Du behöver inte heller gå med på en sexuell handling bara för att du velat delta i en annan – till exempel måste du inte samtycka till penetrerande sex bara för att du velat ha oralsex, eller vice versa.

Det spelar inte heller någon roll om personen eller personerna du har sex med är någon du känner eller någon du haft sex med tidigare. Du har alltid rätt att säga nej, och personen är alltid skyldig att uppmärksamma och efterfölja det.

Samma sak gäller dig. Var uppmärksam, inkännande och eftertänksam. Ett nej är ett nej, ett ja kan också vara ett nej. Fråga, lyssna och känn av. Stoppa alltid om du inte är säker.