Coronapandemin har inneburit inställda träningar och matcher. Idrottsstatistik rapporterar att aktivitetsnivån bland barn och ungdomar minskade med tio procent under pandemins första år. När samhället har gått tillbaka till en normal vardag, har ett färre antal ungdomar kommit tillbaka till föreningsidrotten.

Lovisa Westerberg har spelat fotboll i 11 år. Hon har aldrig haft som mål att bli bäst, utan har snarare sett sporten som ett tillfälle få motion och träffa kompisar. Nu till sommaren ska hon sluta.

– Jag känner att det börjar gå mot sitt slut. Det är många som slutat och vi har gjort uppdelningar i laget. De som ville utvecklas mer fick få till ett annat lag, säger Lovisa.

Lovisa tar studenten till sommaren.

– Det är klart att det är tråkigt eftersom att det är slutet på en era, med både skolan och fotbollen, säger hon.

Mycket händer i tonåren. Det är hög arbetsbelastning i skolan och fokus på betyg inför gymnasieval och högskola. Dessutom kan andra saker locka som vänner, fest och alkohol.

Stefan Wagnsson är docent i idrottsvetenskap på Karlstad universitet och forskar på barn- och ungdomsidrott. Han menar att det finns två orsaker till att ungdomar slutar idrotta, utomidrottsliga och inomidrottsliga.

– Den vanligaste orsaken utomidrottsliga, att man tappar intresset, eller har andra intressen som figurerar, menar Stefan Wagnsson.

– Men sen finns det också inomidrottsliga orsaker som en ökad specialisering och fokusering på resultat. Man förväntas på något sätt att vara med på varenda träning för att kunna vara med och spela, säger Stefan Wagnsson.

Det ena laget hade träning på ena sidan av planhalvan och det andra laget på andra sidan av planhalvan

Lovisa känner igen sig i att behöva vara med på alla träningar.

– Det känns generellt sätt som att tränare inte riktigt förstår hur spelare känner och hur situationen ser ut. För dem handlar det ofta om ”hur många kan vi ta ut till match”, och har svårt att förstå bakomliggande faktorer till att man inte kan komma och träna, säger Lovisa.

Även specialiseringen är ett problem menar Lovisa:

– Man gör hela tiden någon slags rankning av vilka som är bättre och vilka som är sämre. Och det påverkar ganska mycket om folk väljer att fortsätta.

Uppdelningen i Lovisas fotbollslag gjordes när hon var 12-13 år. Då delades ett stort lag upp till ett utvecklingslag och ett breddlag.

–  Det ena laget hade träning på ena sidan av planhalvan och det andra laget på andra sidan av planhalvan. Det blir ganska spänt. Man blir rivaler istället, från att ha gått i samma lag.

Fokuset är inte alltid att vinna utan att bygga ett lag som har det trivsamt ihop.

Lovisa hamnade i det bättre laget och fortsatte på grund av det. Hade hon hamnat i laget som var uttalat sämre, hade hon kanske tagit beslutet att sluta tidigare menar hon.

Då Lovisa har fyllt 19 år och spelar i en serie för 16-19-åringar, är det sista året hon får vara med. Nästa steg är A-laget.

– Man borde ha ett annat alternativ för de som vill träna fotboll för att det är roligt och hålla kontakten med sina vänner. Och att det inte alltid ska vara den här satsningen av att hela tiden flyttas upp i lag, säger Lovisa.

Vad kan göras på föreningsnivå?

– Svenska Riksidrottsförbundet är väl medvetna om det här och har tagit bort tabeller för yngre. Men riktar också krav på föreningar att inte toppa och specialisera sig för tidigt, säger Stefan Wagnsson.

Det långsiktiga målet inom Svenska Riksidrottsförbundet kallas Strategi 2025. Det innebär att alla, oavsett ålder och ambition ska ha möjligheten att idrotta i en förening under hela livet.

Det kortsiktiga målet går att nå på föreningsnivå. Idrottsföreningarna kan ha ungdomsgrupper och ungdomskommittéer som kan påverka menar Stefan Wagnsson.

– I ungdomsgruppen kan ungdomarna själva vara med och bestämma om hur de vill ha sin verksamhet. Och i ungdomskommittén kan vuxna sitta med om det är så att det är missförhållanden inom föreningar.

Utbildning är också en aspekt till att få unga att fortsätta idrotta.

– Man kan ha utbildningar för ledare där man jobbar med det här förhållningssättet till ungdomar. Fokuset är inte alltid att vinna utan att bygga ett lag som har det trivsamt ihop, säger Stefan Wagnsson.