Pandemier kan bli vanligare – på grund av oss

Duvorna slår i varandras vingar över ett brokigt Big Mac-papper på Slussen-kajen. En enbent stapplar iväg, för erfaren för att brottas om ketchuprester. Ringduvan tillhör Stockholm. De finns där människor finns; på gator, i tunnelbanan och shoppingcentrum.

Världens befolkningsmängd är idag 7.6 miljarder. En siffra som trefaldigats sedan 1950-talet. Parallellt har andra artbestånd ökat – både med människans avsikt men också av ekosystemets balanseringsförmåga. Björn Olsen är professor i infektionssjukdomar och säger i en intervju till hälsoliv för tio år sedan, ”I de här stora populationerna där vi har blandningar av människa och djur utvecklas nya virus.”. Boken han gav ut då, Pandemi, är idag högst aktuell.

Människans tillväxt kräver större utrymme på jordytan. Utbredningen innebär att vi hamnar närmre andra djurarter, vilket har visat ett starkt samband till utveckling av nya virus. Experter spår därför att pandemier kommer att bli allt vanligare. Utbrotten kan mycket väl likna dagens coronapandemi, men de kan också bli mildare eller långt farligare.

– Politiker och menighet började prata om hållbarhet, sopsortering och klimatsmarta lösningar efter fågelinfluensan. Det är bra, men varför inte angripa kärnproblemet; människans expansion över sina egna bräddar? skriver Björn Olsen i Pandemi.

Sandra Lamborn är projektledare på Greenpeace, en organisation som arbetar med att bevara den biologiska mångfalden och bekämpa klimatförändringar. Djur och skog hanteras på ett skoningslöst och ohållbart sätt, vilket hon säger är en stor orsak till att det kommer komma fler pandemier.

– Vi tvingar djur från deras naturliga habitat och de söker sig till områden bebodda av människor och boskap. De riskerar smitta som snabbt kan spridas på grund av människors resande. Hur vi transporterar levande boskapsdjur, foder och andra varor kors och tvärs över planeten påverkar också virusspridningen, säger Sandra Lamborn.

Tillsammans med klimatförändringar ökar det risken för ”spill-over”-effekter, spridning av virus från det vilda till boskapsdjur och människor. Virusen är ofta outforskade och kan börja spridas över världen så fort de får fäste.

En global studie som World Health Organization (WHO) gjorde 2016 riskbedömer sambandet mellan miljön vi lever i och sjukdomarna vi får. Slutsatsen var att miljön har en direkt påverkan på hälsan och att förhållandet försämras i takt med negativa klimatförändringar. 23% av världens dödsfall går att koppla direkt till skadliga exponeringar i miljön. Där inräknas fysiska skador och både smittsamma- och icke smittsamma sjukdomar.

Coronakrisen ger oss ytterligare skäl att skydda ekosystemen

Coronapandemin är bara ännu ett exempel på att vi behöver ställa om vårt sätt att leva. Det finns saker du kan göra på egen hand, även om de största besluten ligger hos politiker.

– Det kan låta långsökt att det du lägger på din tallrik påverkar flödet av virus och epidemier. Men väljer du mat med låg påverkan på vår planet, såsom lokalodlat och växtbaserat, så har du gjort en del för att påverka en positiv utveckling, säger Sandra Lamborn.

Världens vanligaste dödsorsaker är fortfarande hjärt- och kärlsjukdomar, följt av stroke, KOL, luftvägsinfektioner och HIV/AIDS. I framtiden förväntas antibiotikaresistens komma in på listan. I WHO:s rapport framgick också att det dittills visar på minskad virussmitta i världen. Främst genom att fler har tillgång till rinnande vatten. Däremot erkänns bedömningen som svår. Om en person som avlider är virussmittad men också har underliggande sjukdom är dödsorsaken en kombination och därav svårdefinierad.

När Björn Olsen prognostiserar en framtida pandemi betonar han flera viktiga perspektiv som inte rör klimatet direkt – utan även indirekt.

– Om effekterna av befolkningsökningen är miljö- och klimatförändringar, och att det är en av faktorerna som styr uppkomsten av nya sjukdomar, vad är då lösningen? skriver han i sin bok.

Dilemmat är samhälleligt och väldigt filosofiskt. Synsättet ”En värld – En hälsa” behöver implementeras. Hur många kan vi vara på jorden och hur mycket av naturens begränsade resurser kan vi använda? När den förståelsen infinner sig så kan vi göra något åt saken, menar Björn Olsen.