Hjärnforskning visar att svårigheter med matte kan vara fobiska, på samma sätt som att en person utvecklar fobier för spindlar eller ormar. Med ett instrument som läser av hjärnan har man sett att vissa ser mattetalet som fara, och reagerar med flykt. Då blockeras deras förmåga att lösa uppgiften.

Inställningen hos föräldrar, syskon och andra nyckelpersoner kan påverka mycket. Flera studier visar att den sociala miljön, till och med innan skoltiden, spelar stor roll för om man utvecklar mattefobi eller inte.

Stiftelsen Företagsam och Sensus studieförbund menar att problemet med mattefobi är omfattande och har negativa konsekvenser.

– Det är alltför många elever som varje år lämnar skolan med otillräckliga kunskaper inom matematik. Det påverkar många olika skeenden i deras liv när de ska göra matematiska bedömningar, säger Anders Johansson, Stiftelsen Företagsam och tidigare ombudsman på lärarförbundet.

Bo Sillén, också han från Stiftelsen Företagsam, menar att lösningen inte ligger i att bara traggla på med mer matte. Istället måste man se till elevernas individuella behov. Och det tidigt.

– Traditionellt bekämpas matematiksvårigheter med "more of the same". Barnen får räkna ännu mera, hemma och i skolan, vilket i många fall befäster en livslång matematikskräck. Forskningen visar att denna mattefobi är mätbar och utbredd men också att den kan lindras och botas. Ledorden är individualisering och tidiga insatser, säger han.

Den sjunde maj bjuds det in till webbseminarium, för att prata om mattefobi ur olika perspektiv. Budskapet är att det går att arbeta förebyggande, men också att fobin går att kurera.

Ditt mattebetyg kan kort sagt vara räddat, efter en smärre matematikterapi.