Inne på världens största gamingcenter i Stockholm ser det inte ut som för några år sedan. Kontoret har byggts ut flera gånger sin tidigare storlek. Verksamheten har expanderat till att inkludera fler områden än möjligheten att spela tillsammans med vänner på deras datorer. Glasväggar avskiljer kontorets konferensrum som just nu är välfyllda. Istället för vanliga kontorsstolar har varje plats en futuristisk gaming-stol och stationära datorer på skrivborden.
Längst in finns ett ljust marmorkök med ett barbord och en kyl fylld med energidryck. I rummet som Potti sitter i är det full fart. Det ser ut att vara ett möte på gång i ena sidan av rummet samtidigt som två personer sitter och spelar i den andra änden. Bakom står några och tittar på. Glasdörrarna mellan rummen öppnas gång på gång och de hinner knappt slå igen på grund av allt spring.
Potti är en av världens mest framgångsrika Counter Strike-spelare genom tiderna och startade bland annat klanen Ninjas in Pyjamas, NiP, år 2000. Året därpå vann de världsmästerskapet Cyberathlete Professional League.
Idag är han inte längre en aktiv esportare utan driver ett företag som bland annat samarbetar med gymnasieskolor för att utbildningarna ska bli mer seriösa. När han började spela var han 18 år och då fanns det inga skolor med inriktning på esport. Idag, 20 år senare, finns det 18 gymnasieskolor att välja mellan. Men av de som söker är det bara få som kommer kunna livnära sig som esportare.
– Jag blev arg när jag upptäckte att det fanns många oseriösa esportutbildningar i Sverige. Jag har själv alltid sett esport minst lika seriöst som traditionell idrott. Det känns oseriöst när skolor köper in några datorer och kastar in i ett klassrum där eleverna inte lär sig något annat än att spela ett spel, säger Potti.
Det är många som spelar för nöjes skull, men att esporta är något helt annat – där krävs en seriös struktur med lika mycket disciplin som alla elitidrottare måste ha. Potti berättar att han har kämpat för att esporten ska tas på allvar och tycker inte att oseriösa utbildningar bidrar till det. Han var därför positiv när Emil ”HeatoN” Christensen kontaktade honom och frågade om han ville hjälpa till att förändra detta. Erfarenheten hade han redan från att ha strukturerat upp mycket både i NiP och SK som var hans andra lag, men han visste inget om hur man lägger upp en lektion. Han tog hjälp av de från spelkretsen som blivit lärare.
– Jättespännande att börja grotta i möjligheterna att kunna mixa professionaliteten inom esportstrukturen med en lika proffsig lektionsuppbyggnad. Så startade det och sen har vi blivit bredare med tidens gång. Det har inte varit lätt att få ihop finansiering till ett företag som jobbar med esport eftersom branschen fortfarande är så ung.
Nu hjälper han gymnasieskolor att hitta rätt lärare, vidareutbilda dem och tillhandahålla lektionsmaterial. Potti betonar vikten av att tänka på hälsan.
– Jag och HeatoN var några av de första som började träna medan vi esportade. Satte igång med träningen ordentligt 2003 och då blev jag mer fokuserad i spelet. Förut var det nästan bara feta gubbar som rökte cigarr som spelade golf och sen kom Tiger Woods. Nu är de flesta av golfproffsen vältränade. De som sköter sin hälsa har fördelar inom esporten också.
Han tror att det var både lättare och svårare att lyckas inom esport när han slog igenom. CS var det största spelet med få elitsatsare men det var svårare att få betalt. Trots att NiP var bäst i världen tjänade de inte speciellt mycket. Att han var en av de första som lyckades göra en karriär inom esport tror han handlade om dedikation.
– Jag ska bli bäst i världen – det var min mentalitet. Jag var inte den största talangen, men jag vann ändå allt som gick att vinna under sex års tid. Varför? Jo, för jag var den som gick in för det mest.
Ända sedan han startade NiP har han fått frågan om hur man blir proffs och där finns det inget enkelt svar. Att våga erkänna sina svagheter och anpassa sig efter dem tror Potti är viktigt. För att bli bäst försökte han finslipa varje detalj i sitt spelande. Man kan komma långt med talang men finns inte disciplinen brukar de inte stanna kvar i proffsligan länge.
Efter esporten har Potti lyckats vara kvar i den växande branschen. Han tror att framtidsutsikterna för de som vill jobba med esport är goda, men att få lyckas bli just proffsspelare.
– Det är bara att inse att det är väldigt få av de som försöker som kommer bli proffs och så är det med alla sporter. Men kollar man på exempelvis NHL så finns det många lag med många spelare i varje – då kan förhållandevis många bli proffs. Så är det inte inom esporten idag. Det finns runt 20 CS-lag som lever på sitt spelande så att de klarar sig, med fem spelare och en coach i varje ungefär. Det måste man veta, jag vill ju inte krossa någons drömmar men ska man lyckas med konkurrensen, ja då gäller det att ha hela paketet.
Det finns jobb inom esport för de som vill in i branschen utan att bli elitspelare, bland annat inom PR, journalistik och eventplanering. Potti tror också att esporten ofta medför sekundära intressen. Många testar programmering för första gången när de sätter upp servrar, vissa får upp ögonen för design när de gör grafik för sitt lag och andra fortsätter med spelutveckling efter att ha gjort kartor i CS.
– Det finns andra jobbmöjligheter inom esport, den genren växer enormt. Esport för mig är mycket av en entertainment-del, som all sport och den tror jag kommer fortsätta expandera. Hur många av dom som underhålls av fotboll spelar fotboll själva? Nu växer esportpubliken fort och då är det också väldigt många som själva spelar.
Esportens publik uppmättes i år till 454 miljoner tittare världen över. Det är 59 miljoner mer än förra året. Till 2020 beräknas siffran ha stigit till 645 miljoner, enligt NewZoo Global Esports Market Report.
