Långa dagar, tung packning och att byta tamponger hukandes bakom träd. Lumpen innebär flera utmaningar. Trots att allt fler blir kallade till mönstring fortsätter tjejerna vara i minoritet. Men Matilda Zuhr, 20, ställde mer än gärna upp.
– Jag blev jävligt glad när de införde lumpen igen.
Matilda Zuhr, 20.
Foto: Privat
Det går inte att stå rakt på båten utan att slå huvudet i taket, i alla fall inte för Matilda Zuhr som är 180 centimeter lång. Men den mesta av tiden spenderas ändå sittandes i en stötdämpande stol. Någon toalett finns inte, så det gäller att gå i land om man behöver kissa. Annars finns alltid havet.
– Alla killar går rakt upp på däck och pissar över vattnet, berättar Matilda.
Det är 24 398 killar och tjejer som blir kallade till mönstring i år, 400 procent fler än när värnplikten återinfördes 2017, enligt Plikt- och prövningsverket. 2022 kallades drygt 19 000.
Matilda satsade på det jobbigaste
20-åriga Matilda är en av de som gör lumpen just nu. Efter att ha fyllt i mönstringsunderlaget gick hon vidare i processen och väntade på mönstringen. Hon tränade redan fotboll, men började på tyngdlyftning för att förbättra sina chanser inför de fysiska testerna. Målet var att få tillräckligt bra resultat för att bli jägare, det som Matilda hade hört var det mest ansträngande.
– När lumpen infördes tänkte jag direkt att jag ska göra det jobbigaste, säger hon.
Prestationen räckte inte för jägarpositionen och istället hamnade Matilda som stridsbåtsförare på amfibieregementet i Berga, Västerhaninge, söder om Stockholm. Om Sverige hamnar i krig kommer hennes uppgift vara att köra ut trupper till öar.
Stridsbåten i vinterväder.
Foto: Privat
Försvaret vill ha fler tjejer
I Matildas pluton är hon en av två tjejer, medan det är 28 killar. Försvarsmaktens presschef Therese Fagerstedt säger att det är fler killar än tjejer som vill göra lumpen. Det finns ett större självförtroende hos killarna.
– De har en tendens att bedöma sig själva högre. De har lite mer övertro medan tjejerna är mer tveksamma, säger presschefen.
Therese Fagerstedt menar att Försvarsmakten jobbar hårt med att göra det mer jämställt. Hon berättar att de har reklamkampanjer för att nå fram till tjejerna. Den yttersta ambitionen är att båda könen utgör lika stor del, att det blir 50/50. Fagerstedt tror att ju mer jämställd Försvarsmakten är desto starkare är den, att fler tjejer innebär bredare perspektiv.
– Vi blir mer oförutsägbara, säger Therese Fagerstedt.
Presschef Therese Fagerstedt.
Foto: Försvarsmakten
De tar hjälp av varandra
Matilda tycker att det är en bra grupp hon har hamnat i och att befälen ser dem alla som personer istället för tjejer respektive killar. Samtidigt uppskattar hon att hon har en annan tjej i sin pluton också.
– Killarna är assköna. Men när den andra tjejen kom tillbaka efter att ha varit sjuk blev jag glad, säger hon.
De har vissa saker gemensamt, som mens till exempel. De ger ofta tamponger till varandra. Matilda berättar att Försvarsmakten delar ut gratis mensskydd och att innan lumpen pratade hon med kvinnliga befäl om hur det är att ha mens ute på fält. Hon tipsar om nätverket för kvinnor inom värnplikten, som träffas över lunch en gång i månaden och pratar om alla möjliga saker.
Matilda Zuhr och hennes förbandskamrater.
Foto: Privat
Trots den trivsamma stämningen i plutonen känner sig Matilda sämre än killarna. Hon blir arg på sig själv när hon inte klarar de uppgifter som de klarar.
– Jag jämför mig med dem, för de är de enda som är där, säger hon.
Befälen brukar säga att alla är bra på olika saker. Matilda berättar att även fast hon inte kan bära lika tungt, kan hon vara bättre på annat, som att bygga tält eller navigera. Ingen är bäst på allt, men man har sina egna styrkor.
