Läget sammanfattar konflikten inom försvarsberedningen

Idag, efter två år och bra samarbete, sprack försvarsberedningen. De fyra borgliga partierna lämnar beredningen. Anledningen? De kräver mer pengar till det svenska försvaret.

De borgliga partiernas ledamöter på väg mot konferensen där de bekräftade sitt avhopp.
De borgliga partiernas ledamöter på väg mot konferensen där de bekräftade sitt avhopp.

I två års tid har beredningen arbetat med ett förslag om hur försvaret av Sverige ska utformas de kommande åren. Idag sprack samarbetet. De fyra borgliga partiernas ledamöter (M, KD, L och C) lämnade beredningens möte klockan 10:19 lokaltid. 93 timmar innan slutrapporten ska presenteras.

Avhoppet är en protest mot att regeringen (S + MP) inte velat acceptera beredningens slutsats att försvarsanslaget måste höjas med 30 miljarder till 2025.

De borgliga partierna kommer fortsätta driva frågan i sina fortsatta riksdagsarbeten och väljer att lägga skulden på Socialdemokraterna.

- Vi fyra är överens om minst 84 miljarder till förvaret 2025, vilket innebär 1,5 procent, säger Moderaternas utrikespolitiske talesperson Hans Wallmark.

- Socialdemokraterna har gett besked. Försvarsministern har sagt att han vill vänta till hösten med besked. Därmed står Socialdemokraterna inte bakom försvarsberedningen förslag, fortsätter Wallmark.

Några som inte lämnar försvarsberedningen är Sverigedemokraterna.

- Jag tycker inte det är särskilt övertänkt att göra på det här viset, säger Sverigedemokraternas riksdagsledamot Roger Richtoff om att de fyra borgerliga partierna vill lämna försvarsberedningen.

Sverigedemokraterna kommer backa upp överenskommelsen tillägger han.

Vänsterpartiet anser att summan 84 miljarder kronor är orealistisk hög och ställer sig också bakom regeringens beslut.

- Man måste försöka enas och hitta en kompromiss i så här viktiga frågor. Vi tänker inte lämna beredningen, säger vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt.

- Det här bekymret som uppstått med pengarna är de borgerliga partierna direkt ansvariga för, de har tävlat om att sänka skatterna för dem som tjänar mest och nu räcker pengarna varken till försvaret eller till välfärden, säger han.

Regeringen har formellt gott om tid att lösa krisen, eftersom det handlar om en budget som ska läggas hösten 2021.

Andra läser just nu
Mer från: Nyheter
Mer från Läget