Lugn. Det finns en förklaring. Den kallas krympflation och gjorde sig synlig på nyordslistan 2020. Det är processen där varor krymper i storlek eller innehåll medan priset förblir densamma eller ökar.
Richard Wahlund är professor i marknadsföring på Handelshögskolan i Stockholm och till Läget bekräftar han att många företag använder sig av krympflationen som en prissättning teknik.
– Man är rädd för att höja priserna för att då kan konsumenterna reagera starkt och vända sig till konkurrenterna. Istället låtsas man som om det regnar, minskar innehållet eller förpackningarna och hoppas att konsumenterna inte märker det.
Richard Wahlund menar att företagens förhoppning är att människor inte ska notera minskningen av innehållet.
– Tanken är att vi inte alls ska upptäcka att förpackningarna krymper, utan tycka att de är billigare än föregående exemplar och konkurrenterna.
Detta tror Richard kan riskera konsumenternas förtroende för produkten och företaget. Han tillägger att han råder konsumenter att ta en titt på jämförelsepriset.
– Jämförelsepriset är konsumentens bästa vän. Om du har koll på det kan du bilda dig en uppfattning om vilken vara du vill köpa utifrån priset och inte storleken.
Anton Dahlberg jobbar på glassbilen och undrar om GB försöker krama ur konsumenterna mer pengar för mindre glass genom att höja priserna och minska storleken. Han uttrycker en besvikelse över att glassarna aldrig verkar sluta krympa.
– Jag undrar bara när dom ska sluta göra glassarna mindre, snart är det ju bara pinnen kvar.
För några år sedan bestämde företaget Unilever, som äger GB Glace, att GB-favoriten Magnum skulle bli 10 procent mindre. Till SvD säger Sandhya Forselius som är pressansvarig på Unilever att motivet bakom glassförminskningen är att konsumenterna har klagat på att glassarna, speciellt Magnum, ska ha varit kaloribomber.
– Hälsotrenden är stark och många konsumenter ber om att det ska bli enklare att välja ur ett hälsoperspektiv, säger hon till SVD.
Magnum, som är Antons favoritglass och som för övrigt betyder stor på latin, har nu blivit parvus, som översätts till liten.
Även chipspåsarna från OLW och Estrella smygbantades för några år sedan, från 300 gram till 275. Chipsupproret i sociala medier dröjde inte och Maria Mousa var en av dem som inte diggade nedskärningen. Hon menar att förändringar kan vara bra, men inte när det kommer till chips.
– Jag vill ju ha mer chips än luft i påsen, och jag tror att alla som gillar chips håller med mig.
OLW ägs av Orkla och Sophie Ek som är presskontakt säger till Läget att det finns en anledning till varför påsarna inte är packade till bredden.
– Chipsen hade varit i smulor innan de hann fram till konsumenten om påsarna var packade till toppen. De ska ju fraktas och packas upp och allt vad det är.
Sophie Ek vill dock inte svara vidare när förpacknings minskningen kommer på tal och menar att Orkla har fullt upp fram till sommaren. Hon skriver i ett mejl att det berodde på att kryddningen förbättrades och att producenterna valde ut större potatisar. Istället för att höja priset valde de denna gång att behålla samma pris och minska förpackningsstorleken istället. Hon avslutar mejlet med att konstatera att OLW inte är utmärkande när det gäller krympflation, utan det är ett fenomen som är vanligt förekommande i dagligvarubranschen.
På Gevalia är det kaffepaketen som har gått på bantningskur. Likt GB:s Unilever och OLW:s Orkla bestämde sig Gevalia för att krympa sina kaffepaket från 500 gram till 450. Och inte nog med det, det skedde även en prisökning.
Även detta triggade ett uppror på sociala medier. Startskottet var när Gevalia lite senare valde att krympa samma paket från 450 gram till 425.
När SvD ställde Gevalias ägare, Jacobs Douwe Egberts, till svars om det höjda priset och nedskärningen av kaffe innehåll vägrade han svara. Ica fick istället verifiera prisökningen.
Att utläsa vinsten som Jacobs Douwe Egberts S.E. AB, ägare av Gevalia, har gjort på kaffekrympningen är svårt. Dock går det att tyda en ökning i företagets vinst. År 2017 var vinsten 2 759 784, jämfört med år 2020 där siffran hamnade på 34 749 232 kronor.
På konsumentverket är man medveten om debatten berättar Hanna Olsson.
Där jobbar hon som konsumentrådgivare och vägleder konsumenter i frågor kring varor och tjänster. Hon berättar att det finns regler för marknadsföringsmetoder som företag måste följa och som konsumentverket bevakar att de gör.
– Till exempel får företag inte använda förpackningar som är mycket större än nödvändigt, säger hon.
Richard Wahlund menar att det dock finns studier på hur stora förändringarna av förpackningarna måste vara för att vi ska märka det.
– Den exakta procentsatsen skiljer för olika varor, men ligger förändringen inom gränsen har vi svårt att upptäcka den, säger han.
