”Få först, betala senare”-jätten Klarna kallade i veckan anställda på företaget till ett obligatoriskt webb-möte där vd Sebastian Siemiatkowski via ett förinspelat videomeddelande förklarade att företaget kommer att skära ner på 10% av personalen, motsvarande drygt 500 personer av Klarnas 5000 kärnanställda.
”Det är med förtvivlan som jag måste meddela att detta kommer att påverka drygt 10% av våra kollegor och vänner över alla domäner inom företaget”, skrev Siemiatkowski i pressmeddelandet som följde.
Beslutet motiverades av resonemanget att världen har sett en förändring under året på grund av ökad inflation, en alltför volatil börs, kriget i Ukraina, förändrad kunduppfattning och en trolig lågkonjunktur.
”Om du arbetar i Europa kommer du att erbjudas att lämna Klarna med ersättning. Utanför Europa kommer processen för berörda anställda att se olika ut beroende på var du arbetar”, fortsatte pressmeddelandet.
I sin senaste kvartalsrapport framgår att Klarna har gjort stora förluster, med ett bortfall på drygt 2,5 miljarder kronor, vilket är en påspädning med kring 220 procent jämfört med siffrorna från fjolårets beräkningar.
Kraftig expansion
Peter Malmqvist, som är oberoende finansanalytiker och ekonomijournalist, menar på att de ökade förlusterna generellt sett beror på Klarnas kontinuerliga expansion och försök att få nya kunder - inte minst i USA.
— Bolagets amerikanska satsning drar bland annat på sig väldigt stora kreditförluster och det gör det väldigt dyrt att expandera där. USA är en svår marknad för alla utländska finansföretag. I Sverige kan bolag via kreditvärderingsföretaget få ett bra grepp om betalningsförmågan hos personer. I USA finns ingen motsvarighet, vilket innebär en högre risk att förlora pengar vid expansion. Det, påstår jag, är vad som har hänt här, säger Peter Malmqvist.
Det är inte bara Sebastian Siemiatkowski som kommenterat bakslaget som kom i samband med lågkonjunkturen och effekterna av kriget i Ukraina. Wallstreet Journal rapporterade igår att nästan alla företag inom tech-branschen har drabbats eftersom fler investerare börjat värdera vinster och generering av kassaflöde istället för tillväxt.
En svår marknad som har blivit allt tuffare. Peter Malmqvist är inte optimistisk om Klarnas möjligheter att etablera sig i USA.
— När jag ser siffrorna som växer och går att spåra så är det delvis vad jag ofta har sett i företag som försöker expandera i USA, att det är en otroligt tuff marknad och att de har mycket sämre betalare i den amerikanska kundstocken än de har i övriga och det är kopplat till problemen att som ett nytt företag få en bra kreditvärderingsprocess. Det är inte lätt, säger Peter Malmqvist.
Klarna har ökat sina intäkter under åren, men förlusterna har blivit allt större. Det är en utveckling som lett till företagets stora nedskärning av personalstyrkan.
— Jag har aldrig tidigare sett så stora kreditförluster i någon verksamhet någonsin, med undantag när det var finanskris i Sverige på 90-talet. Eftersom de förlorar så mycket pengar som de gör på kreditförluster måste de skära ner på annat för att få en bättre vinst. Då hamnar personalkostnaderna som standard alltid först på listan. Det finns egentligen inget onaturligt i det beslut de har tagit. Det är oundvikligt, skulle jag kalla det, säger Malmqvist.
Klarnas nedskärning av personal kommer i takt med bolagets pågående tvist med Finansinspektionen i Förvaltningsrätten, som förra året ställde Klarna för ett stresstest för att fastställa risknivån i bolagets kapitalbehov, i vilket Klarnas risknivå bedömdes vara hög.
Stresstester är till för att investerare ska se hur riskabelt det är att investera pengar i ett företag. Om ett företag inte kan uppfylla minimikraven i ett stresstest måste de betala nytt kapital.
Klarnas negativa resultat
— Klarna behöver få in nytt kapital för att komma upp i de krav som Finansinspektionen ställt och samtidigt bromsa den försämring av kapitalet som förlusterna ger upphov till, genom att bland annat minska personalkostnaderna. Finansinspektionens kapitalkrav hänger ihop med nedskärningen, säger Malmqvist.
Till följd av stresstestet bedömde Finansinspektionen att Klarna är i behov av relativt stor vägledning för att nå kapitalkravet. Ett beslut som Klarna har överklagat.
”Finansinspektionens fokus ligger på att Klarna bibehåller en tillräcklig kapitalstyrka. En av förklaringarna bakom varför Klarna behöver en större vägledning än de flesta andra banker är Klarnas negativa resultat”, uppger Victoria Ericsson från Finansinspektionens pressavdelning skriftligen till Läget.
Utöver sina drygt 5 000 kärnanställda visar Klarnas årsredovisning från 2021 att bolaget har totalt 9 578 anställda världen över, bestående av 5 638 män och 3 940 kvinnor, där den genomsnittliga anställde tjänade drygt 50 000 kronor.
