Konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan har pågått sedan Sovjetunionen föll, och trappades upp 2020. Nu ska länderna mötas i Bryssel för fredssamtal.
Nagorno-Karabach
konflikten började med Sovjetunionens fall då den erkända Sovjetiska gränsen mellan Azerbajdzjan och Armenien inte stämde överens med befolkningen. Framförallt är det bergsregionen Nagorno-Karabach som skapat konflikt.
Regionen tillhör formellt Azerbajdzjan men eftersom att befolkningen är majoritet Armenisk så har de varit i praktiken en självstyrande exklav till Armenien. Sedan 1990-talet har två krig och många gränskonflikter brutit ut mellan länderna, senast 2020.
Strategin för ett fredsavtal
Mötet ska hållas i Bryssel på söndag mellan Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan och Azerbajdzjan president Ilham Aliyev. Europarådet skriver i ett utalande att mötet är en del av en strategi att ”främja stabilitet i Sydkaukasien och normalisera de två ländernas relation”.
Förra veckan möttes båda ländernas utrikesministrar i Washington. USA:s utrikesminister Antony Blinken sade att mötet innebar konkreta steg mot ett fredsavtal.
Tidigare fredssamtal har främst hållits av Ryssland och därför är mötet i Bryssel ett trendbrott som kan visa på minskat ryskt inflytande i regionen. Fler fredssamtal mellan länderna är också planerade på ett europeiskt stormöte i Moldavien 1 juni.
