Sara Algotsson Ostholt försöker gå vidare efter den fruktansvärda olyckan där hon förlorade sina två topphästar. Men det är jobbigt och hon vet inte ännu hur den framtida satsningen kommer se ut.
Det har gått två veckor sedan den hemska natten längs en polsk motorväg.
- Vi hade varit på en tävling i Sopot och började köra hemåt klockan 03 på morgonen. Efter en timmes körning stannade jag och tankade och tog en kaffe. Då var allt frid och fröjd, säger hon till TT.
Men sedan hände något som Algotsson Ostholt fortfarande har svårt att prata om.
Brann inne
- Efter 15 minuter ser jag hur det ryker från bakluckan på lastbilen. Roberto, hästskötaren som var med mig, sprang ut direkt och öppnade luckan. Jag slet tag i min son, som är fyra år och som var med, för han kunde inte gå ut på motorvägen. Sedan sprang jag också ut, och när jag kom runt kom den första hästen ut och lade sig på vägen. Vi försökte öppna för häst nummer två, men det gick inte. Den hästen var redan övertänd.
Algotsson Ostholt behöver samla sig innan hon fortsätter.
- Det är en bild jag kommer att se framför mig länge.
Ingen tävlingslust
Den ena hästen, Chacco's Crack, dog omedelbart. Den andra, Arpertina, blev svårt brännskadad och överlevde olyckan, men dog några dagar senare. Algotsson Ostholt såg Arpertina som sin framtida OS-häst och nu vet hon inte hur hennes framtida satsning kommer att se ut.
- Jag vet inte om det är tävlingshjärnan som jag kan dra nytta av nu. Men jag försöker att se framåt, kanske för att slippa vara i nuet. Jag tränar, men lusten att tävla finns inte riktigt just nu. Och det är kanske inte så viktigt.
Sara Algotsson Ostholt tog OS-silver i fälttävlan 2012. Nu återstår det att se om det blir några fler olympiska spel för den 44-åriga småländskan.
- Just nu känns en OS-satsning långt bort. It takes two to tango, man måste ha en danspartner. Ingenting är omöjligt och man kan kanske få lite lycka efter att ha upplevt sådan här olycka. Men jag vet inte, jag har ju inte hästarna längre.
