Vårfåglarna sjunger, körsbärsträden blommar och humlorna surrar uppe på Observatorielunden i Stockholm. En solig morgon i maj är knappast optimala förutsättningar för att beskåda stjärnhimlen. Erik Alinder är 17 år gammal och medlem i Astronomisk Ungdom som har sitt kansli här uppe. På fritiden är Erik astrofotograf och när mörkret faller tar han ut sitt teleskop för att fota galaxer och nebulosor. Just nu planerar han att fota och mäta av en exoplanet – alltså en planet som beninner sig runt en annan stjärna än vår egen sol.

– Det verkar vara svårt, men fullt möjligt med utrustningen jag har hemma, säger Erik Alinder.

”Destined for the stars”

Rymdintresset har funnits där ända sedan BB. Erik föddes med kejsarsnitt och kom ut åt fel håll i magen.

– Jag var uppochnedvänd och låg med fötterna först. Så jag var född med huvudet mot stjärnorna. Man kan säga att jag var ”destined for the stars”.

Men det var när hans mamma övertalade honom att gå med i Astronomisk Ungdom, och han fick resa med till Kanarieöarna för att titta på några av världens största teleskop – som han verkligen blev uppslukad av rymdintresset.

– Jag fick komma ut där i den becksvarta natten på La Palma och sen bli bländad av stjärnorna eftersom det var så ljust. Då tänkte jag ”shit vad coolt”, och efter det investerade jag i mitt eget teleskop, berättar Erik.

Men varför ska man bry sig om rymden?

– Ja, varför ska vi lägga massa pengar på NASA och sånt när det finns massa problem här? Att utforska rymden är viktigt för vår utveckling på jorden. Till exempel men hjälp av vädersatelliter kan vi hålla rätt på vårt klimat. Men vi kan även studera andra planeter och i det lära oss om hur vår egen fungerar.

Kolonisering av exoplaneter som lösning på klimatkrisen

Markområden som svämmar över och torka som försvårar spannmålsproduktion – klimatförändringarnas påverkan på jordens ekosystem kan inom en snar framtid ge ödesdigra konsekvenser på samhället, enligt FN:s klimatpanel IPCC. Bland annat tvinga människor på flykt.

En dramatisk lösning på klimatproblemet är att överge jorden för andra platser i universum.

Marcus Jansson är professor i astrofysik vid Stockholms universitet och undersöker bland annat exoplaneter. Han tror inte att det är möjligt att hitta och kolonisera en planet som liknar jorden inom de närmsta 100 åren.

– Väldigt långt i framtiden i så fall. Men det finns planeter som ligger på så lagom avstånd från sin stjärna att det skulle kunna finnas vatten på ytan.

Då är det mer realistiskt att vi får sikta in oss på de mer närliggande himlakropparna.

– Att kolonisera månen eller Mars inom den tidsperioden hade varit teoretiskt möjligt i och med att vi har teknologin för att ta oss dit. Men det stora problemet är att det inte finns någon atmosfär med syre. Så rent praktiskt tror jag att det skulle vara extremt svårt på så kort tid, säger Marcus Jansson.

Civilisation som är multi-planetarisk

Erik Alinder tycker att det hade varit fantastiskt att få vara med och utforska och kolonisera en ny planet. Men inte som en konsekvens av att vi inte löser klimatkrisen.

– Det är jättetråkigt om vi kommer behöva göra det som ett resultat av att vi inte fixar klimatet. Jag tycker inte att vi ska stoppa koloniseringen av andra planeter, men vi ska vara försiktiga så vi inte fokuserar för mycket på det.

Erik menar istället att det bästa vore om vi kunde vara en civilisation som är multi-planetarisk.

– Att vi utforskar andra planeter samtidigt som vi håller rätt på den vi kommer ifrån. Det här är ju en väldigt fantastisk planet. Det finns ju inga träd eller blommor någon annanstans vad vi vet.