Det behövs fler ingenjörer för att kunna lösa en miljökris och skapa framtida innovationer, enligt SvD. Kriminalitet har vi kortsiktigt en utmaning med, detsamma med integration. Ändå skriker arbetsmarknaden efter ingenjörer. I grundskolan, på gymnasiet och ingenjörsutbildningarna råder ett minskat intresse för teknik, matematik och naturvetenskap, enligt Tidningen Gymnasiet.

Ingenjörsyrket är luddigt enligt Anna Svensson, 15 år från Norrköping.

– Ingen förklarar vad det är att vara ingenjör, säger Anna Svensson.

Elsa Ramel, 14 år, från Stockholm väljer inte ingenjörsyrket på grund av ointresse.

– Jag är inte så förtjust i NO-ämnena. Då tycker jag journalistik är roligare, säger Elsa Ramel.

Kommentaren från Elsa Ramel avslutas med att påstå att ingenjörslinjen inte uppmärksammas i skolan. Ashmed Timimi 20 år från Malmö håller med. I skolan lär vi oss matematik men i många fall aldrig bakgrunden till varför vi ska lära oss.

– Det finns så många olika inriktningar och det gör att man inte har så bra koll på vad linjen innebär, säger Ahmed Timimi.

Ett annat faktum är att ingenjörslinjen är komplex och svår att definiera. Johan Wendt som har grundat den ideella organisationen Mattecentrum anser att ingenjör är mer av en utbildning än en profession.

– Ingenjör är mer en utbildning för mig än ett yrke. Man utbildar sig till civilingenjör och sen vad man jobbar med kan vara så extremt olika. Jag är till exempel utbildad civilingenjör men jobbar som entreprenör, säger Johan Wendt.

Ur en annan synvinkel finns det även studenter som väljer linjen på grund av ingenjörsbristen.

– Jag har alltid tyckt om matte och fysik och ville utvecklas inom dessa områden. Dessutom kändes ingenjörsyrket som en säker bana med många möjligheter, inte minst som tjej, säger Elsa Sollbe 24 år från Malmö.