I träningslokalen i Vasastan i Stockholm droppar eleverna in en efter en. Denna torsdagskväll är gruppen som ska träna liten. Det är i slutet av terminen och med fint väder ute är det bara ett tiotal män och kvinnor som samlas innan träningen ska börja. Flera gånger i veckan samlas gruppen för att med både hjärnan och musklerna träna realistiskt självförsvar.
På vägen ner i Krav Maga Sverige Centers träningslokal hänger små tavlor med bilder på instruktörerna. En av dem är Leila Söderström. Hon har tränat självförsvar sedan 2006 och började på en av tjejkurserna som arrangeras några gånger per år. Efter fyra år som aktiv medlem valde hon att bli instruktör.
–Jag började för att jag ville träna självförsvar. Jag hade själv blivit utsatt för en antastning, som skulle kunna ha lett till annat om jag inte gjorde något åt det. Men trots att jag lyckades göra något kände jag mig ändå inte säker. Det ledde till att jag ville utbilda mig, säger Leila Söderström.
I den Nationella trygghetsundersökningen från Brå undersöks befolkningens känsla av otrygghet. År 2022 uppgav 27 procent att de känner sig mycket eller ganska otrygga, eller att de till följd av otrygghet undviker att gå ut ensamma under sena kvällar i sitt bostadsområde. Undersökningen visar också att det är vanligare att kvinnor känner sig otrygga än att män gör det.
Vi har allt från studenter till kirurger
Leila Söderström förklarar att klubben lär ut självförsvar mot överfallsvåld och anledningar till folk kommer och tränar är olika. Men känslan av säkerhet är något många är ute efter.
– Vi har haft hela spannet. Från folk som blivit utsatta för våld och under utbildningen varit i rättegång, till folk som bara är nyfikna. Men många vill bara känna sig säkra. Att inte behöva titta sig bakom axeln när man går från bussen hem. Det är väldigt blandat, vi har allt från studenter till kirurger.
På torsdagsträningen delar deltagarna, efter uppvärmningen, upp sig två och två för att öva. De får bestämma om de vill stå på den gröna eller blåa mattan, köra med 30 eller 50 procent. En slår, på det sättet som instruerats, och den andra får öva genom att ta emot och försvara.
På klubben bedrivs realistiskt självförsvar. Leila Söderström beskriver hur det handlar om verkligheten. Hon menar att det i verkligheten inte skulle räcka med att säga nej om någon attackerar en. Istället måste du förstå hur din kropp reagerar i en situation där du blir rädd och kunna försvara dig.
–Realistiskt självförsvar är det som krävs för att du ska kunna klara av en våldssituation. Och det innebär väldigt mycket mental träning. 70 procent av självförsvar sitter mellan öronen, det är hjärnan.
Kroppens försvar
När du utsätts för rädsla och stress reagerar kroppens olika försvarsmekanismer. Ofta nämns att kroppen kan hamna i ”fight” eller ”flight”. Det som på svenska kallas kamp- och flyktresponsen. Men på samma sätt kan även kroppen hamna i ”freeze”, en frysrespons. Kroppen hamnar då i en total handlingsförlamning eftersom faran upplevs som övermäktig.
För att kunna hantera en situation med stress och rädsla tränar Leila Söderström och hennes elever på att förstå och hantera kroppens reaktioner. Hon jämför det med att vara nervös inför en föreläsning.
– Om du är nervös inför en föreläsning utsöndras vissa hormoner hos dig. Du får vissa symtom. Vissa blir väldigt torra i munnen och smackar mycket, vissa stakar sig och vissa upplever att synen eller hörsel försämras. Samma sak händer när du är rädd, samma reaktion i kroppen.
Precis som det hjälper att öva på att hålla presentationer kräver självförsvar övning.
– Du måste träna på situationerna i en säker miljö för att kunna handskas med dem. Veta hur din kropp reagerar. Sen självklart lär du dig tekniker och den fysiska delen. Men realistiskt självförsvar är den mentala delen, speciellt för oss kvinnor, säger Leila Söderström.
Risken att faktiskt utsättas för våld är dock ganska låg, även om mörkertalen är stora. Under 2021 anmälde 2,8 procent av befolkningen att de utsatts för misshandel. Under samma år anmälde 4,5 procent sexualbrott,
Att uppmana till våld
I diskussionen om självförsvar finns ett dilemma. Går det att träna för att försvara sig mot våld, utan att själv vara med och uppmana till det?
Leila Söderström menar att de självklart har fått höra att självförsvaret kan användas i fel syfte. Men klubben har aldrig haft några incidenter kopplade till sig och de träffar alla eleverna innan de börjar. Träningen bygger på mycket mer än de fysiska delarna. Stort fokus ligger på det mentala, att kunna fly och prata sig ur situationer.
– Självförsvar kan bli lite svartmålat. Istället för att se det från perspektivet att man lär sig något om kroppen, vad man kan göra. Det är viktigt att förstå det, det är inte bara en kampsport där man slår och sparkar varandra.
