Enligt kartläggningen, som baseras på statistik från Skolverket och SCB, har gymnasiebehörigheten för elever på skolor i de socioekonomiskt svagaste områdena ökat från 70 till 77 procent mellan åren 2015 till 2021. Detta i jämförelse med 93 procent av eleverna i de socioekonomiskt starkaste områdena. På Hjulsta grundskola ökade antalet elever med tillräckliga betyg för gymnasiet med 30 procentenheter sedan 2015. I fjol fick 68 procent av skolans niondeklassare gymnasiebehörighet.

Andreas Kihlberg är biträdande rektor på Hjulsta grundskola. Han är nöjd över skolans utveckling men påpekar att skolan fortfarande har saker att jobba vidare med.

- Även om vi haft en höjning i antalet elever med tillräckliga betyg för gymnasiet är 68 procent fortfarande inte en bra siffra. Inte i jämförelse med innerstadsskolorna.

I Sveriges Radios kartläggning tog de enbart hänsyn till avgångselevernas slutbetyg, menar Kihlberg. Den verkliga siffran på antalet elever med behörighet till gymnasiet ligger egentligen på 71 procent.

- Bland annat har vi lovskola och flera möjligheter till komplettering av betygen, vilket inte räknas in i statistiken.

Skolorna i Järvaområdet har länge haft problem med kunskapsbrister och hög frånvaro. För att främja skolorna i socioekonomiskt svaga områden ges extra bidrag, det socioekonomiska tilläggsanslaget. För 2022 låg bidraget på runt 50 000 per elev och år för Hjulsta grundskola. Detta i jämförelse med en innerstadsskola som får runt 5 000 till 10 000 per elev och år. De pengarna satsar skolan på extra resurser till eleverna, säger Kihlberg.

- Med extra resurser blir det stimulerande och roligt att jobba i skolan och utbildningen blir bättre för eleverna.

Det viktigaste för en bra skola är bra lärare och en engagerad skolledning, enligt Andreas Kihlberg. Det är också viktigt att synliggöra resultat och jobba tätt med eleverna. Det ska vara tydligt som elev vad som krävs för att ta igen det man missat. Det ska också vara enkelt att ta igen, säger Kihlberg.

- Vi registrerar resultat från prov i ett excelark för att synliggöra vad man kan och vad man behöver jobba vidare med. Vi har tid för omprov varje vecka för att eleverna ska kunna fixa det som krävs för ett betyg.

Kihlberg lyfter även fram vikten av ett bra elevhälsoteam. Skolan har bland annat skolsköterskor och psykologer som jobbar heltid och kan hjälpa eleverna. Att förhindra frånvaro jobbar Hjulsta grundskola mycket med. I arbetslagen diskuteras elevernas utveckling och syns det att en elev får högre frånvaro följs det alltid upp.

- Majoriteten av de som får problem i framtiden har inte gått ut grundskolan. Vi försöker alltid visa eleverna hur viktigt det är att gå ut årskurs nio.

Pia Quanbour är speciallärare i svenska på Hjulsta grundskola. Enligt henne har många av skolans elever en relativt kort skolbakgrund innan de börjar. Quanbour menar att undervisningen alltid anpassas till den enskilde elevens nivå.

- Vi har effektiv och bra kartläggning av elever och kan jobba i mindre grupper med större fokus på varje enskild elev.

Något som gjort skolan framgångsrik i att höja antalet elever med tillräckliga betyg för gymnasiet är enligt Quanbour lärarnas positiva inställning till elevernas förmågor.

- Istället för att fokusera på svårigheterna ser man möjligheterna hos varje elev, säger Pia Quanbour.

Eftersom klasserna är relativt små, med runt 16-20 elever, får lärarna möjlighet att stötta varje enskild elev, menar Quanbour. Har någon elev extra svårt för ett ämne jobbar lärare och elev extra intensivt med just det, oftast i små grupper på två till tre elever. Likt Andreas Kihlberg tycker Pia Quanbour att det är viktigt att få eleverna motiverade och engagerade i sin egen utbildning.

- Jag pratar ofta med mina elever om deras framtidsplaner och vad som krävs för att komma dit. Jag försöker få dem att förstå att man inte kan hoppa över gymnasiet och ändå komma in på universitetet sen.

Vida går i årskurs nio på Hjulsta grundskola. Hon håller med om Pia Quanbours beskrivning av lärmiljön.

- Det brukar vara lätt att ställa frågor och lätt få hjälp från läraren.

Inför gymnasievalet har niorna fått mycket information om vad som krävs för att komma in, enligt Vida. Vida har själv inte haft problem med betygsvarningar men känner några i klassen som har det.

- Det finns några i klassen som riskerar F i matte. De får speciell planering och extra stöd för att få godkänt.