Uppsägningar, färre elevplatser och minskat kursutbud är nedskärningar som Sveriges folkhögskolor tvingats göra sedan slutet på förra året. Trots det ges inget extra stöd i regeringens vårbudget.
– Lärarna sa att det inte fanns resurser, säger Ella Rae Rappaport.
Ella Rae Rappaport är 20 år gammal och har precis avslutat sitt första år på Folkhögskolan Biskops Arnö där hon studerat dramatik.
– Ibland märkte vi att det var dåligt med skolans ekonomi. Vi skulle egentligen filmat och spelat in vissa grejer men lärarna sa att det inte fanns resurser och att det skulle bli svårt att genomföra allt sånt i år, berättar hon.
Under coronapandemin tappade många folkhögskolor intäkter. Den förra regeringen gav därför ett tidsbegränsat stöd på en halv miljard kronor till Sveriges 156 folkhögskolor.
Stödet möjliggjorde fler deltagarplatser som nu riskerar att försvinna. Anledningen till det är att regeringen dragit in pandemistödet.
Förra veckan presenterades regeringens nya vårbudget. Utav de 719 miljoner kronor som ska gå till utbildning för vuxna får Sveriges folkhögskolor inget extra stöd.
Thor Rutgersson, kommunikatör på Folkbildningsrådet, berättar om hur inflationen gör det allt dyrare att driva skolorna. Folkbildningsrådet flaggar för att folkhögskolorna har 4000 färre utbildningsplatser vårterminen 2023 jämfört med året innan och vädjar därför om mer pengar.
– Eftersom det inte var några nya medel i den här vårändringsbudgeten så återstår det för regeringen att adressera det här behovet, säger Rutgersson.
På Skurups folkhögskola ser rektor Lena Gartmark konsekvenserna. Deras kurser har blivit kortare det senaste året, vilket gjort att de förlorat drygt tre miljoner i intäkter. Det har lett till uppsägningar av personal, färre elevplatser och minskat kursutbud.
– Man kan effektivisera till en viss grad men nu är det några folkhögskolor som lever under hot av konkurs, säger Gartmark.
Gartmark menar att folkhögskolor är en viktig aktör för utbildningsväsendet.
– Vi kan fånga upp de som inte känner sig hemma i det ordinarie skolsystemet som av vissa kan upplevas ganska fyrkantigt. Det är bra att det finns ett komplement till det.
Hon menar också att unikt för folkhögskolor är att de erbjuder många kulturutbildningar.
En kulturarbetare som spenderat och uppskattat tiden på folkhögskola är poeten och radiojournalisten Axel Winqvist. Han gick på Skurups skrivarlinje när han var i tjugoårsåldern.
– I efterhand kan jag se att det var väldigt viktigt för mig och mitt skrivande. Jag har aldrig haft så mycket tid att skriva som då. Man tilläts att experimentera och hitta sitt eget uttryckssätt och fokusera på annat än prestation och att vara duktig, säger Winqvist.
– Jag tror att det är en absolut nödvändig plattform för hela vårt kulturliv i Sverige. Folkhögskolorna fyller mellanrummet mellan estetiskt gymnasium och konsthögskolor. Vi är en brygga emellan, säger Gartmark.
Ella Rae Rappaport håller med. Hon ville fortsätta studera direkt efter gymnasiet då corona gjorde att hon förlorade mycket tid på plats.
– Jag ville göra något kreativt på en gång efter examen och om man inte söker till folkhögskola vet jag inte vart man ska vända sig, berättar Ella Rae Rappaport.
Ella Rae Rappaport tror även att folkhögskolorna är viktiga för att söka konstnärliga högskoleutbildningar.
– Om man inte gavs den möjligheten hade man kanske aldrig kunnat fortsätta utvecklas för att komma in på högskolorna. Jag vill till exempel plugga teater på folkhögskola för att förbereda mig inför scenskolan, säger hon.
Läget har sökt utbildningsminister Mats Persson för en kommentar kring folkbildningens framtid men hans pressekreterare säger att han inte har tid.
