Jag sitter med Kovan Alshawish i biblioteket på Södertörns högskola där han nyligen påbörjat sin utbildning i Journalistik och multimedia. På bordet framför sig har Kovan en hög med böcker. Han sitter och skriver på anteckningar inför hans nästa tenta. Han tittar på mig när jag kommer gående, ler och lägger ifrån sig pennan. Jag ber honom berätta lite om sin bakgrund och sin uppväxt.
Kovan berättar att han växte upp i en by i Syrien tillsammans med sin mamma och sina två äldre syskon. Som små brukade Kovan och hans syskon hjälpa sin mamma på jordbruket varje dag efter skolan. På kvällarna öppnade de sina skolböcker och gjorde läxorna. När Kovan fyllt tolv år flyttade familjen till Aleppo, den näst största staden i Syrien efter Damaskus. Där bodde de i ett hus som bestod av tre rum och som hade en jättestor gård utanför. Några dagar efter flytten började Kovan skolan igen, nu i årskurs åtta. Tiden gick och Kovan skaffade sig vänner och började lära känna området han bodde i. Livet var lugnt.
När han blev äldre studerade Kovan juridik i två år. Sedan kom kriget och han fick avbryta studierna.
- Kriget knackade på dörren, och jag var tvungen att lämna Aleppo, säger han tankfullt.
Han lyckades ta sig till en annan del av Syrien. Där arbetade han som journalist och volontär för Förenta Nationerna, FN. Kovan ler lätt när han berättar om sitt arbete.
- Jag jobbade som journalist med uppdrag hos många utländska nyhetsbyråer, som Voice of America. Jag vet egentligen inte hur mitt intresse för journalistiken växte fram, men jag har alltid velat visa människor hur olika delar av världen ser ut som dem kanske annars aldrig skulle se, säger han.
Kovan berättar att det var ett roligt, men också mycket svårt, arbete på Voice of America eftersom man jobbade med många olika människor och dessutom hela tiden behövde vara på sin vakt. Under sin tid som journalist i krigets Syrien fick Kovan också ofta fotografera vilket han alltid tyckt om att göra. Fotointresset finns kvar, och idag arbetar Kovan extra som fotograf i Sverige. Han fotar många olika typer av arrangemang, till exempel fester och bröllop.
Det stora intresset för foto är också en stor anledning till varför Kovan valde att söka till programmet Journalistik och multimedia.
- Det var ingen tvekan om att det var det här programmet jag ville läsa. Att få möjligheten att kombinera den grävande journalistiken och det praktiska som att fota, filma och göra radio har hela tiden varit min dröm, så Journalistik och multimedia-programmet kändes självklart, säger Kovan.
Idag är det tre år sedan Kovan kom till Sverige. Hans familj bor fortfarande kvar i Syrien.
- Det känns ganska svårt att inte kunna besöka varandra. Jag saknar dem varje dag, men vi har i alla fall kontakt via WhatsApp, säger han.
Kovan fortsätter berätta att det har varit tufft att bosätta sig i Sverige ensam. Studentlivet generellt är redan svårt för många. Det är inte alltid helt lätt att hinna med studierna samtidigt som man förväntas hitta vänner och umgås. För Kovan har den tuffaste utmaningen varit att behöva lära sig och förstå svenska så snabbt.
- Därför blev det också extra svårt för mig att hitta kompisar till en början, säger han.
Jag frågar honom vilka förväntningar han har på sin journalistutbildning. Kovan säger att han vill lära sig korrekt svenska så snabbt som möjligt, och det förväntar han sig göra under utbildningen. Han vet att han kommer att behöva läsa och skriva mycket för att lära sig, och han är villig att satsa.
- Nyckeln in i samhället är språket. Jag har mycket kvar att lära mig och det kommer att bli tufft, men jag har redan kommit en bra bit på vägen och ser fram emot de resterande två åren på utbildningen, säger han och blickar upp mot väggarna i biblioteket vars hyllor är fyllda av svensk litteratur.
