I september 2018 flyttade Victoria till staden Chichester i England, då hon genom en audition blev antagen till det treåriga skådespelarprogrammet på Chichester University.
–Under detta första år har jag inte bara lärt mig mycket om att spela teater. När jag flyttade hit så blev det automatiskt så att jag lärde mig mycket om att vara självständig. Jag har bott i Sverige i hela mitt liv och har därför blivit van vid att ha människor runt omkring mig som kan hjälpa mig. När man bor på en och samma plats under en längre tid så är det så lätt att man blir beroende av sin familj och sina vänner, säger hon.
När Victoria flyttade hemifrån till ett helt annat land så insåg hon att hon plötsligt befann sig i en situation där det var hennes eget ansvar att hitta nya vänner. Hon tyckte att det var en utmaning som kändes jobbig i början, eftersom att allt var nytt, men samtidigt väldigt kul och spännande.
–Jag upplever att kulturen i England är väldigt annorlunda från den i Sverige. Jag vet inte om det är på ett visst sätt just på universitetet eller om det är kulturen här. Men det känns iallafall som att människorna här är väldigt öppna för att lära känna nya människor. I Stockholm har jag känt att det är lite mer “stängt”, att man känner de man känner. Det var iallafall så jag kände i gymnasiet och högstadiet, men jag har ju inte gått på universitet i Stockholm, så det kanske är annorlunda där, säger hon.
Victoria har gått på olika engelska skolor från första klass i grundskolan till hon slutade gymnasiet. Under intervjun blandar hon svenska och engelska på ett charmigt sätt som låter förvånansvärt naturligt. Språket var därför inget problem för henne när hon kom till England. Hon gick även teaterlinjen på gymnasiet så det kände hon sig också bekväm med när hon kom till Chichester.
–När vi började i september så kände ingen någon så alla var i samma position. Majoriteten av människorna i min klass kommer från olika delar av England. Det var bara jag och en tjej från Nederländerna som inte gjorde det, berättar Victoria.
Eleverna bor i studentkorridorer, både på campus och strax utanför. I korridoren har man ett eget rum med eget badrum, men alla som bor i korridoren delar kök med varandra. Victoria trivs med att bo i studentkorridor, men det ända problemet är att det är väldigt dyrt. Hon betalar ungefär 1500 svenska kronor i veckan för sitt studentrum. Victoria och fem av hennes kompisar planerar att hyra en lägenhet tillsammans nästa termin, då det kommer bli billigare. Dessutom får de välja vilka de vill bo med då. De planerar att ha “some sick parties” där.
Det är inte bara boendet som kostar pengar. Varje läsår betalar Victoria cirka 100 000 kronor för själva utbildningen. Den totala summan av kostnaden för boende och studierna blir därför ungefär 150 000 kronor om året. Som tur är så får Victoria ta lån från CSN så att hon kan betala kostnaden.
–Jag tycker att det är fantastiskt att vi har CSN i Sverige, så att människor kan betala för sina studier. Det är viktigt att ta vara på när vi lever i ett land där man får den möjligheten, säger hon.
Victoria berättar att en stor skillnad mellan gymnasiet och universitetet som hon märkt av är att de som studerar på universitetet faktiskt vill vara där. Även om gymnasiet är frivilligt i Sverige så finns det många som inte är särskilt motiverade under gymnasieåren. När det kommer till universitetet har människorna där gjort ett aktivt val att söka dit. När man dessutom, som i Victorias fall, betalar pengar för sin utbildning är man förmodligen ännu mer motiverad till att studera.
–Eftersom att folk på universitetet är mer målmedvetna och ambitiösa så blir det en inspirerande arbetsmiljö. Varför skulle någon betala flera tusen per termin för att vara en ”slacker”?, säger hon.
När Victoria får frågan om vad hon har för tips till de som drömmer om att till exempel studera utomlands, men som inte riktigt vågar ta steget, svarar hon först ”just fucking do it”. Sedan tillägger hon att det såklart är lättare sagt än gjort. Hon berättar att hon var otroligt nervös av bara tanken på att studera utomlands. När hennes vänner frågade henne om när hon tänkt börja söka till skolor ville hon inte prata om det. Hon kände sig stressad och puttade undan det till sista sekunden.
– Även om du inte har en aning om vad du vill eller vad något kommer leda till så skadar det aldrig att testa. När jag kände mig nervös så repeterade jag för mig själv ”everything is an experience”. Om jag inte skulle tycka om utbildningen eller inte trivas i England så kunde jag bara hoppa av och åka hem igen. Då hade jag i alla fall testat, säger hon.
När hon avslutningsvis får frågan om studielivet i England har levt upp till hennes förväntningar berättar hon att hon inte vågade ha speciellt höga förväntningar, eftersom att hon var så nervös. Hon blev därför positivt överraskad efter den första tiden på skolan.
–Man ska inte förvänta sig att det kommer vara som en dröm, för det är fortfarande riktiga livet. Men det finns stunder då livet känns som en film, berättar hon och ler.
