Alla våra ligg-duon: ”Porrbilden hade behövts brännas för länge sen”
Publicerad
Porrens bild av sexualitet hade behövts brännas för länge sen, tycker Alexandra Rejsmar och Matilda Carleson. Duon är programledare för den populära podden Alla våra ligg. För Läget berättar de om allt de hade velat veta om sex i tonåren.
Alexandra Rejsmar och Matilda Carleson
Foto: Per Stübler
Alla våra ligg har varit en stor sexpodd sedan 2016. Förra året tog Alexandra Rejsmar och Matilda Carleson över som programledare. De båda vännerna lärde känna varandra när de arbetade i erotikbutik tillsammans. Därifrån var steget till en sexpodd inte särskilt långt. Att prata öppet om sex är något som fallit sig ganska naturligt för dem båda. Har de alltid varit så avslappnade inför sex?
Matilda berättar att som tonåring var hon faktiskt ganska osäker. Hon tänkte mycket på hur hon skulle se ut, vad hon skulle göra och hur hon skulle röra sig för att göra ”rätt” när det handlade om sex. Innan hon ens hade upplevt sex hade hon mycket ångest och kände stress inför sin sexualitet. Känslor som hon senare i livet förstått var helt onödiga. Både Alexandra och Matilda är överens om att det handlade mycket om att vara orolig inför en prestation och tro att man måste leverera något perfekt - fast det är något man aldrig gjort förut. Ingen av dem tycker heller att ordet oskuld är särskilt bra. Själva jobbar de med ordet sexdebut istället. De tycker inte man ska lägga så stor vikt vid att första gången ska bli toppen, utan försöka vara mer avslappnad kring debuten.
–Det är bara en debut. Sen har du hur många chanser som helst att göra det bra, säger Alexandra Rejsmar.
Det är bara en debut. Sen har du hur många chanser som helst att göra det bra.
Saknade ett annat perspektiv
Alexandra Rejsmar växte upp i en frispråkig familj, där alla pratade om sex på ett öppet sätt. För henne var ämnet inte lika stressande som för Matilda. Alexandra tror att den öppna omgvningen hon hade runt sig har hjälpt henne att vara bekväm i sin egen sexualitet från en tidig ålder.
En sak hon dock saknade som ung var ett annat perspektiv i bilden av vilka som kan och får ha sex med varandra. Den mesta informationen hämtade hon från tjejtidningar och liknande. Där var fokuset på heteronormativt sex stark, berättar Alexandra Rejsmar. Numera är mycket av den sexinformation som finns tillgänglig betydligt mer inkluderande, anser både Matilda och Alexandra. Det är idag mer normaliserat att ha sex på andra sätt än det traditionellt heterosexuella, menar de.
Matilda Carleson och Alexandra Rejsmar
Foto: Per Stübler
Gud, vad mycket skit man ställt upp på för att man trott att man var tvungen.
Din egen njutning är viktigast
En annan sak duon saknade i sina ungdomsår var att få veta att allt inte handlar om att behaga sin partner. Eller att bara behaga män. Både Alexandra och Matilda menar att den egna njutningen ska vara det viktigaste för dig, oavsett din könstillhörighet. Det var dock inte något som var i fokus när de var tonåringar. De beskriver det sex som syns i porr som ett manligt fokus. Att allt sex i porren has på männens villkor, för att behaga just män. Inte kvinnor. Den bilden av sexualitet har lett till att båda två haft sex i situationer när de egentligen helst hade avstått.
–Gud, vad mycket skit man ställt upp på för att man trott att man var tvungen, säger Alexandra Rejsmar.
Båda två hade också velat få veta att sex inte bara är penetrationssex. Det handlar inte bara om in-ut, utan det finns så mycket annat man också kan göra, menar de. Alexandra tar upp erogena zoner för att illustrera. En erogen zon är en yta på kroppen som är extra känslig för beröring. En del har till exempel jättekänsliga armbågar, medan andra tycker om att bli kyssta bakom örat. Det kan vara vilken kroppsdel som helst som reagerar extra starkt på beröring, och därför kan upplevas som sexuell. Missförståndet att det bara skulle vara klitoris som är erogen på kvinnors kroppar är dock vanligt förekommande fortfarande.
Sexleksaker i en erotikbutik
Foto: Pontus Lundahl/TT
Vem ska man prata med om sex?
För Matilda var det svårt att prata om sex, minns hon. Hon hade en kompis som hon kände sig bekväm att prata med, men vågade inte riktigt ta upp ämnet förrän hon var runt 15-16 år gammal. I kontrast till Matilda var Alexandra tidigt den som skötte snacket med sina kompisar. Hon lusläste sexspalterna i tjejtidningarna och plockade information från frågespalten Kropp & Knopp i Kamratposten. Hemma kunde hon gå nära tv:n när det spelades upp en sexscen i filmerna för att bättre se vad som försiggick. För henne var sex bara kul att prata om.
Om man inte har lika lätt för ämnet som Alexandra hade, eller tycker att det är svårt eller pinsamt att prata om sex med vänner eller familj kan man ändå få hjälp. Man kan kontakta exempelvis UMO, 1177, RFSU, BRIS, jourhavande kompis hos Röda Korset eller sin lokala ungdomsmottagning. Ingen fråga är dum, och ingen fråga är fel att ställa.
Porrbilden hade behövts brännas för länge sen.
De största lärdomarna
Bägge två hade önskat att de hade haft tillgång till mer information i tonåren. Till exempel om de egna kroppsdelarna: att veta hur stor klitoris är, var alla delar sitter och vad man kan göra med allt var fakta som de saknade. Den traditionella porren ger också en felaktig bild av hur sex fungerar, menar både Matilda och Alexandra. I tonåren kunde de inte veta att det man såg i porren är ett skådespel, inget som skildrar verkligheten.
–Porrbilden hade behövts brännas för länge sen, säger Alexandra Rejsmar.
De största lärdomarna de tagit med sig sedan ungdomen handlar om att äga sin egen kropp, och att fokusera på sin egen njutning.
–Det viktigaste är att verkligen lägga fokus i vad som känns okej för mig. Att utgå från sig själv: vad tycker faktiskt jag? menar Matilda Carleson.
Alexandra Rejsmar håller med.
–Det är inte en uppvisning, inte en show, och inte nåt man gör för att tillfredsställa nån annan, avslutar Alexandra.